Upptäck IBPS Sverige

Monaster och medlemmar ber i Buddhasalen
Läkande Buddha Dharma ceremoni (Oktober 2020)

Vem byggde templet i Rosersberg?

Templet är en av de många filialer inom den buddhistiska Fo Guang Shan-orden som finns över hela världen. ”Fo Guang Shan” betyder på mandarin: ”Buddha” (Fo), ”ljus” (guang) och ”berg” (shan). Denna orden grundades 1965 av Ärevördige Mäster Hsing Yun och har sitt internationella huvudkontor i Kaohsiung, Taiwan. Fo Guang-buddhismen är förankrad i Mahayana-traditionen som betonar att buddhaskap är möjligt för alla. Fo Guang Shans anhängare strävar efter att föra buddhism in i sina dagliga liv och kallar följaktligen sin tro för ”Humanistisk buddhism”. Fo Guang Shans mål är:

  1. Att sprida buddhistiska läror genom kulturella aktiviteter.
  2. Att uppmuntra begåvningar genom utbildning.
  3. Att tjäna samhället genom välgörenhetsprogram.
  4. Att förädla människors hjärtan och sinnen genom ett buddhistiskt levnadssätt.

Varför byggdes templet i Rosersberg?

Templet finns för att uppmuntra både till andlig utveckling och kulturellt utbyte. På grund av sitt kinesiska ursprung är det uppenbart att templet ger kinesiska buddhister ett religiöst centrum i en bekant miljö. Lika viktig är templets roll att göra buddhismen mer tillgänglig för människor med annan bakgrund. Vid spridning av buddhismen till andra är buddhister inte påstridiga för att vinna anhängare.

För många människor är en av de största lockelserna hos buddhism dess fokus på individuellt tänkande och förverkligande. Buddhismens grundare, Sakyamuni Buddha, sade att ingen skulle blint följa hans ord; snarare skulle man söka livets sanning genom egna erfarenheter och upptäckter. Templet i Rosersberg förverkligar Mäster Hsing Yuns ord: ”Må Buddhas ljus lysa i alla riken och Dharmavattnet flöda över de fem kontinenterna.

Vad ser man i templet?

Statyer

Två monaster står vända mot altare i buddhasalen och ber
Online Ljusceremoni (November 2020)

I templet finns tre stora statyer. I mitten står Sakyamuni Buddha (Siddhartha Gautama) som är buddhismens grundare. Han föddes i vad som idag är Nepal för ungefär 2 500 år sedan. Ordet ”Buddha” betyder ”Den uppvaknade” eller ”Den uppväckte”. Efter en lång och mycket intensiv period av askes och meditation förstod Buddha hur man skulle kunna utplåna människors lidande. Under de följande fyrtiofem åren delade Buddha med sig av sina insikter till dem som ville lyssna. Hans liv ger oss inspiration och visar oss hur vi kan leva ett andligt liv.

Till vänster om Buddha står Ksitigarbha som är en bodhisattva som dyrkas särskilt i den östasiatiska buddhismen. Han betraktas vanligen som en buddhistisk munk. Hans namn kan översättas till ”Jordens skattkista”, ”Jordens magasin”, ”Jordens sammanhang” eller ”Jordens livmoder”. Han är känd för sitt löfte att inte uppnå buddhaskap förrän alla helveten har tömts. Därför betraktas han som en bodhisattva för helvetets invånare. Han bär en stav med vilken han kan öppna portarna till helvetet och ses som en symbolisk ädelsten som uppfyller löftet att lysa upp mörkret.

Till höger om Buddha står Avalokitesvara, också känd som Guan Yin-bodhisattva på kinesiska. Hennes namn betyder ”Den kloka och medkännande som uppfattar allting”. Med sina tusen ögon ser hon allt lidande i världen och hon kan hjälpa alla varelser som lider. Hon hjälper Amitabha Buddha med att föra människor till hans Västra Rena Land. Det är anledningen till att man ofta ser en liten bild av Amitabha i hennes tiara. Hon bär många olika symboler i sina händer som tecken på hur hon hjälper mänskliga varelser.

På vardera sidan om Buddha står två små statyer som föreställer två beskyddare av de buddhistiska lärorna: Wei Tuo och Qie-Lan.

Träfisken – för att hålla takten

Träfisken är ett av de mest betydelsefulla Dharmainstrumenten med vilket man leder och styr Dharmaceremonier på morgonen och kvällen i ett buddhisttempel. Träfisken är placerad vid sidan av altaret. ”Varför är den formad som en fisk?”.

I Pai Changs monastiska regler sägs att en fisk aldrig sluter sina ögon och därför är vaken dag och natt. Buddhister brukade snida trästycken till fiskform för att sedan slå på den under Dharmaceremonierna. Detta gjordes för att påminna kännande varelser om att inte slumra till eller slappna av i sin utövning. 

Den som leder ceremonin slår rytmiskt på fisken i olika takt för att styra ceremonin och för att hålla deltagarna uppmärksamma.

Klocktrumman (Da Qing) – Dharmastenen med en skåls form och ljudet av en gong-gong

Qiang! Qiang! Qiang!

Dessa tre ljud under en Dharmaceremoni i ett tempel hjälper deltagarna att samla sina tankar och lugna sina sinnen. På så sätt kan deltagarna uppnå bättre samhörighet med buddhor och bodhisattvor på ett djupare sätt.

Qing är ett av Dharmainstrumenten som används vid Dharmaceremonier. Den kan vara tillverkad av jade eller någon annan bergart, men de flesta består av brons eller stål. Förutom att användas vid Dharmaceremonier används en Qing då en framstående munk eller tempelabbot besöker ett annat tempel för att betyga vördnad för Buddha. Tre slag slås då på Da Qing då gästen knäfaller, varefter templets abbot välkomnar gästerna.

Diamant-sutran

Högst upp på väggarna återges texter ur Diamant-sutran som är en av de mest betydelsefulla Mahayana-sutrorna. Diamant-sutran innehåller prajna-visdom som betonar att man inte skall vara fjättrad av någonting eftersom tomheten inte har någon form utan vi måste söka Medelvägen mellan extremer.

Ceremonier

Varje söndag klockan 11.00 hålls en ceremoni i templet då sutror reciteras på kinesiska. Sutror är heliga skrifter som återger Buddhas lärosatser. Alla är välkomna att närvara vid ceremonierna. Ibland ingår gemensam meditation i ceremonierna för att fördjupa kunskapen om oss själva och Dharma. Efter överenskommelse erbjuder templet också guidade visningar och presentationer på svenska för intresserade människor och grupper.