Buddhismens grundare, Sakyamuni Buddha, föddes i vår värld, utvecklades i vår värld, uppnådde upplysning i vår värld och delade med andra de djupa sanningarna som han såg i vår värld. Han betonade den mänskliga världen i allt han gjorde.
Varför nådde Buddha upplysning som en människa och inte som en himmelsk varelse, en asura, ett djur, en ande eller som en varelse i helvetet? En annan fråga är varför Buddha inte nådde upplysning i den avlägsna framtiden eller i det bortglömda förflutna.Varför valde han vår värld och vår tid? Det finns bara en anledning; Buddha ville att hans läror skulle vara relevanta för den mänskliga världen.
Buddhas liv som människa kan inspirera oss och tjäna som en modell för andlig övning i vårt eget liv. Vi kallar Buddhas läror för ”humanistisk buddhism” för att betona att de kan integreras i alla aspekter av vårt dagliga liv. Humanistisk buddhism har sex kännetecken:
1. Mänsklighet
Buddha kom inte och gav sig inte iväg utan att lämna några spår efter sig. Inte heller var han något slags illusion. Buddha var en levande varelse. Precis som alla andra hade han föräldrar, en familj och ett liv. Det var genom detta mänskliga liv som han visade sin stora kärleksfullhet och medkänsla, sin moraliska karaktär och sin visdom.
2. Betoning på det dagliga livet
Buddha lärde oss att vi måste utöva hans läror i vårt dagliga liv. Han gav vägledning om allt, från hur vi bör äta, klä oss, arbeta och leva till hur vi bör gå, stå, sitta och sova. Han gav tydliga anvisningar om varje aspekt på livet, från hur vi bör upprätthålla relationer med familj och vänner till hur vi bör agera i det sociala och politiska livet.
3. Altruism
Buddha föddes till vår värld för att undervisa, att vara en förebild och vara till glädje för alla varelser. Han vårdade sig om alla varelser, eftersom han alltid hade allas bästa i åtanke. Kort sagt uppkom Buddhas varje tanke, ord och handling med djup omsorg och omtanke om andra
4. Glädje
De buddhistiska lärorna ger människor glädje. Genom hans gränslösa medkänsla var Buddhas mål att lindra alla varelsers lidande så att de skulle kunna bli lyckliga.
5. Rätt tillfälle
Buddha kom till vår värld av en viktig anledning, nämligen för att skapa en speciell relation med alla som bor i den. Fastän Buddha levde för 2 500 år sedan och redan hade trätt in i Nirvana, lämnade han befrielsens frön till alla efterföljande generationer. Även idag är Buddhas principer och läror aktuella och relevanta rättesnören för alla.
6. Allmängiltighet
Buddhas hela liv kan kännetecknas av hans anda att vilja befria alla varelser. Buddha älskade alla slags varelser och brydde sig om alla utan åtskillnad oavsett om de var djur, människor, män eller kvinnor, unga eller gamla, buddhister eller icke-buddhister.
Det är svårt för vissa människor att inse att buddhismen har relevans för våra moderna liv. Jag kommer fortfarande ihåg en debatt som jag en gång hörde mellan den konfucianske filosofen Liang Shuming och den store buddhistiske reformatorn Mäster Taixu. Mäster Taixu hade bjudit in Liang Shuming att föreläsa på Hanzangs buddhistiska seminarium och han började sin föreläsning med att skriva tre ord på tavlan: ”nu”, ”här” och ”oss”. Herr Liang förklarade då att han övergav buddhismen och
bestämde sig för att studera konfucianism på grund av dessa tre ord.
Efter föreläsningen gav Mäster Taixu en förklaring. Fastän buddhismen talar om det fjärran förflutna och den avlägsna framtiden betonar den framförallt varelsers allmänna välfärd i vår tid. Och medan den buddhistiska kosmologin diskuterar otaliga andra världar är det vår värld som är den viktigaste. Buddhismen erkänner många slags varelser i de tio dharma-rikena, men den ägnar störst uppmärksamhet åt mänskliga förhållanden.
Buddhismen är en religion för människor och mänskliga bekymmer är dess bas. I de buddhistiska sutrorna betonade Buddha att också han var en del av Sangha och inte en gud. I Vimalakirti-sutran sägs: ”Buddha-riket finns bland kännande varelser. Utan kännande varelser finns det ingen Buddha. Utan församlingen kan man inte hitta Vägen”. Huineng, Chanskolans sjätte patriark, sa: ”Dharma finns i världen, utanför världen finns det ingen upplysning. Att söka upplysning utanför världen är som att leta efter kaninens horn”. För att bli en buddha måste vi öva och utvecklas i världen. Det finns helt enkelt ingen annan väg. När vi nu är lyckosamma nog att ha återfötts som människor bör vi göra våra buddhistiska övningar till delar av vårt dagliga liv. Meditation ger oss fördjupad kunskap om oss själva och Dharma.
I buddhismen ses vår mänskliga födelse som en ovärderlig gåva som vi inte bör betrakta som självklar. Samyukta agama gör följande analogi: föreställ dig att det finns en blind havssköldpadda i ett stort hav. Flytande på ytan av havet finns en träkrans precis stor nog för att passa havssköldpaddans huvud. Om havssköldpaddan kommer upp för att få luft endast en gång vart hundrade år är sannolikheten för att han någon gång kommer att sticka huvudet genom hålet större än chansen att återfödas som en människa. Agama säger också: ”Antalet varelser som inte återföds som mänskliga är lika stort som antalet dammkorn på Jorden. Det jämförbara antalet varelser som kan återfödas som människor är lika litet som smutspartiklarna under en fingernagel”. Detta visar hur sällsynt och värdefullt ett mänskligt liv är.
De finns vissa buddhister som har hört talas om uppvaknande och uppnående av buddhaskap och som tror att buddhismen inte är någonting för dem. Människor som tror detta ser buddhismen som en religion utan koppling till mänskligheten. De ser en isolerad buddhism, en buddhism förflyttad till bergstrakter och skogar, en självcentrerad buddhism och en individinriktad buddhism. För dem har den förlorat sina mänskliga egenskaper. Det har kommit till en punkt där många som är intresserade av att lära sig mer om buddhismen inte vågar göra så; de tvekar vid porten och stannar därför utanför. Vi måste fördubbla våra ansträngningar och bekräfta att buddhismen satsar på befrielse av alla kännande varelser.
I buddhismens historia dominerade ”Hinayana-buddhismen” de första 100–300 åren efter Buddhas inträde i nirvana. Under de följande 600 åren växte ”Mahayana-buddhismen”, medan Hinayana-buddhismen minskade. Under de följande tusen åren utvecklades esoterisk buddhism eller ”tantrisk buddhism”. Humanistisk buddhism är en integration av alla buddhistiska läror från Buddhas tid till vår – oavsett om de härrör från tidig buddhism, Mahayana eller tantriska traditioner.
I Kina finns det fyra heliga berg som har blivit pilgrimsplatser på grund av anknytningen till de fyra stora bodhisattvorna: Avalokitesvara, Manjusri, Samantabhadra och Ksitigarbha. Av dessa fyra betraktas Avalokitesvara, Manjusri och Samantabhadra som lekmän. Endast Ksitigarbha-bodhisattva framstår som en monaster. Varför? Ett monastiskt liv betonar avskildhet från och överskridande av den alldagliga världen, medan ett lekmannaliv leder till optimism och engagemang som kan förverkliga Mahayana-buddhismens mål.
Bodhisattvor är inte endast statyer av lera och sten som dyrkas i templen. En bodhisattva är en energisk och sympatisk varelse som strävar efter att vägleda alla kännande varelser till deras befrielse. Vi kan alla bli bodhisattvor. Att fullständigt förverkliga bodhisattvalivsstilen är den humanistiska buddhismens mål.
I buddhismen finns begreppet ”Rena landet”. Det Rena landet är ett rike som skapades av kraften i Buddhas löften att lindra levande varelsers lidande. Alla människor skulle vilja leva på en sådan plats. Buddhister nämner ofta Amitabha Buddhas Västra Rena land av yttersta lycksalighet eller Läkande Buddhas Östra Rena land av azurutstrålning.
Men det finns flera rena länder än bara dessa i öster eller väster. Maitreya-bodhisattva som kommer att bli världens nästa Buddha finns i Rena landet Tusita och Vimalakirti-sutran nämner sinnets Rena land. Rena land finns överallt.
Humanistisk buddhism strävar efter att skapa ett rent land på Jorden. Istället för att sätta vårt hopp till att återfödas i ett rent land i framtiden, varför strävar vi inte efter att göra vår värld till ett rent land med fred och lycksalighet? Istället för att ägna all vår energi åt någonting i framtiden, varför riktar vi inte våra ansträngningar mot att rena våra sinnen och kroppar i nuet. Humanistisk buddhism fokuserar på den nuvarande världen snarare än en förgången värld, att ta hand om de levande snarare än de döda, att gynna andra istället för oss själva och att befria alla varelser snarare än att utveckla oss själva.
Oavsett om man praktiserar Theravada- eller Mahayana-buddhism, esoterisk eller exoterisk buddhism, bör buddhismen bibehålla sin betoning på mänskligheten så att den kan förbli relevant när tiderna förändras. Eftersom humanistisk buddhism följer de nuvarande trenderna snarare än att blint följa traditioner, är den en ledstjärna för framtiden.
Humanistisk buddhism erkänner att det fysiska och det andliga är lika viktigt i livet och därför eftersträvas ett liv som innehåller båda. Den yttre världen med handling existerar jämsides med den inre världen av andlighet. Det finns en värld framför oss och en värld bakom oss.
Om vi alltid insisterar på att blint störta framåt kommer vi att skadas. Det är viktigt att både blicka tillbaka och att se inåt. Humanistisk buddhism
accepterar både tillvaro och tomhet, att ha många ägodelar eller inga och att leva i samhället eller i enskildhet. Humanistisk buddhism gör det möjligt för människor att ha ett vackert och underbart liv genom att hitta Medelvägen i allting.
Jag anser att Buddhas läror innebär att tjäna andra, att ge andra en hjälpande hand, att etablera vänskapsband med andra och att ge andra glädje. Målet med humanistisk buddhism är helt enkelt att göra buddhismen relevant i vår värld, i våra liv och i varje hjärta. Slut bara dina ögon och du kommer att se hela universum i ditt inre. Även om alla människor i världen överger dig, kommer din buddhanatur aldrig att överge dig.
I dagens värld tyngs vi alla av ansvar. Vi känner oss alla stressade av förpliktelser i hemmet, arbetslivet och familjen. Så hur kan vi leva ett lyckligt och tillfredsställande liv? Om vi tillämpar Buddhas läror i vardagslivet, då kan hela universum bli vårt och vi kan bli lyckliga och tillfreds med allt vi gör. Detta är den humanistiska buddhismens anda.
Fem levnadssätt som kan hjälpa oss att praktisera humanistisk buddhism i vårt vardagsliv
- Att praktisera de fem grundläggande moralreglerna (de fem föreskrifterna och de tio dygderna).
- Att utveckla de fyra gränslösa löftena vänlighet, medkänsla, glädje och jämnmod.
- Att tillämpa de sex paramita (fullkomligheterna) och de fyra stora bodhisattvadygderna generositet, vänligt tal, uppförande som är till glädje för andra och samarbete.
- Att förstå orsak, villkor, verkan och konsekvens.
- Att omfamna lärorna om Ch’an, Rent Land och Medelvägen.
(Översättning av FGS Nan Tien templets webbsida om ”What is Humanistic Buddhism?”)